Leave your ways forgot overseas, feel that old disease.
I min bokylla har jag fyra bokstäver som tillsammans bildar ett ord.
Jag köpte dem när sådana bokstäver var inne för några år sedan, och ordvalet beror på att jag inte ville skriva "carpe diem" eller "lycka" pga står inte för det, samt att jag gillar svordomar. Problemet är bara att jag inte tycker att det här känns lika ironiskt och coolt när släkten kommer på besök. Därför köpte jag ganska snart in en extra bokstav att ställa fram när jag är i behov av självcensur.
Ibland när jag har besök brukar folk byta plats på bokstäverna, antagligen för att jag är en tråkig värd/det är ett relativt enkelt busstreck. I helgen upptäckte jag helt plötsligt att bokstäverna stod såhär...
...och blev LIVRÄDD! Hjärtat stannade, jag frös till och stod orörlig i dörröppningen i vad som kändes som en evighet. "Jag har ju varit ensam hemma hela veckan! Och visst stod de inte sådär igår? Har någon varit i lägenheten? Är hen kvar nu?" var ungefär det jag hann tänka innan jag kom på att Sara hade käkat middag hos mig kvällen innan. Och jag hoppas innerligt att det faktiskt VAR hon. (Än så länge har jag iallafall inte upptäckt någon objuden gäst.) Men - framtida filmmakare: varsågod för genidrag i eventuell skräckfilm!
Ja men hej. Nu har jag legat lite lågt en stund igen (har varit fullt upptagen med att hata februari - ni vet ligga i soffan med ett täcke över huvudet och tappa all lust på livet samt fylla det emotionella tomrummet med glass) men nu har jag tänkt ta igen detta, och delar därför med mig av ett utdrag ur mitt högst personliga anteckningsblock, (som förmodligen är helt obegripligt för exakt alla utom mig själv) så ni får en försmak på vad som eventuellt kommer att bli blogginlägg inom en snar framtid.
Jag har dessutom publicerat de inlägg som jag påbörjade under helgen men som jag inte lyckades avsluta, så scrolla ner lite vettja!
Igår var jag hos ett par vänner i Knivsta och drack vin och spelade Svea rike. Den kombinationen visade sig vara ... intressant. Jag hade aldrig spelat spelet förut, men blev VÄLDIGT engagerad, och framför allt (kanske mest för att jag inte fattade vad det innebar) OERHÖRT rädd för krig mot Ryssland (pga alla mina handelskontakter där). Krig visade sig inte vara så farligt, tvärtom var jag Sveriges ledande stridsmakt och bidrog till att vi vann ungefär SAMTLIGA krig. Trots detta vann jag inte (!), men misstänker att de andra utnyttjade min okunskap när poängen räknades ihop.
Jag har också upptäckt mitt nya bästa godis, eller hur man nu kategoriserar chokladpopcorn. Jag älskar ju att kombinera salt och sött och brukar därför i princip alltid köpa två saker (chips och choklad, cheezeballs och choklad, chips och glass osv.), men nu när chokladpopcorn finns behöver jag ju bara köpa en påse!*
Här ser ni dessutom hur jag ger ett utmärkt exempel på hur man tar lajk-knappen ut i verkligheten. (Blir för övrigt lika rädd för min extrema skomakartumme varje gång den fångas på bild, att det där liksom är normalläget för min tumme att befinna sig i?)
Jag är verkligen inte den som klagar på singellivet - tvärtom! MEN, det kommer ungefär två tillfällen per år då det här med att vara singel inte känns så super:
- Den fredagkvällen då man inte har något att göra och bestämmer sig för att tvätta, för att vem fan tvättar på en fredagkväll? För den som inte vet är det tydligen BARA par som tvättar på fredgkvällar. Antingen tvättar de tillsammans, eller så står den ena och tvättar tvätt som helt uppenbart inte bara är hens egen, för att sedan gå hem till den andra som under tiden lagat en kärleksfull måltid, och sen ska de ha myskväll medan man själv går upp till en tom lägenhet och äter majs och kollar på zombiefilm. Och viker tvätt.
- Alla hjärtans fucking dag.
Men i år har jag faktiskt fått ett kort!
Från ICA.
Och så har jag förlovat mig med mig själv med en ring jag gjort av presentsnöre. Själv är ju bästa dräng, som man brukar säga.
Music never sounds as good as when everything else has faded.
Som ni vet älskar jag ju listor, men jag brukar försöka lägga band på mig själv när det gäller sånnahär pga tror inte att det är av allmänintresse att veta vad jag åt till frukost och huruvida jag vill gifta mig eller inte, men nu när två av mina favoritbloggerskor (Karin och Brita) fyllt i denna kände jag att det kanske var okej ändå.
(Ps. listan var ju kilometerlång så har fyllt i den i omgångar, ifall någon sjukligt observant person skulle reagera på att vissa svar inte stämmer överens tidsmässigt.)
1. Hur gammal är du? 22, men blir jättesnart 23.
2. Hur gammal känner du dig? 22. Fast önskar ofta att jag var typ 7 så att jag kunde komma undan med mycket av det som cirkulerar i mitt huvud.
3. Vad har du gjort i dag? Älskat Jonatan Unge i Morgonpasset i P3 och duschat. I skrivande stund lagar jag quorn- och grönsakswok.
4. Vilken film såg du senast?The 40-Year-Old Virgin, med anledning av mitt Seth Rogen projekt. (Den var inte bra.)
5. Vem ringde du senast? Mamma.
6. Är du besatt av någonting? Djävulen. Nej men skämt åsido, jag är ständigt besatt av olika saker och byter typ varje vecka - just nu är jag OLIDLIGT peppad på att The Walking Dead börjar på söndag och att nummer 107 av serien kommer ut nästa vecka. Googlar, IMDb:ar och IGM:ar detta ungefär dagligen. Lyssnar också rätt mycket på TSKNAS.
7. Är du rädd för blod? Motvilligt: ja. Jag ÄLSKAR blod på film (favoritscen nedan) och har verkligen ingenting emot det i tanken, tyvärr känner min kropp inte likadant och blir därför svimfärdig när det gäller blod IRL.
8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu? Sitter vid skrivbordet i mitt sovrum. På ena datorskärmen visas Morgonpasset i P3, på andra finns bloggen och till vänster om mig står en tetra mjölk som jag halsar ur med jämna mellanrum.
9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet i Sverige? Thorbjörn Fälldin, Ingvar Carlson, Olof Palme, Carl Bildt och Göran Persson.
10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga? Nej.
11. Vilken färg är dominerande i din garderob? Svart och vinrött.
12. När vaknade du i dag? Cirka 10.00 av den där JÄVLA hunden som verkar ha flyttat in hos grannen och av någon anledning står och skäller hela dagarna.
13. Vilken är din favorithögtid? Älskar juldagen.
14. Vart i världen skulle du vilja befinna dig just nu? Just nu vet jag inte, men om 63 dagar skulle jag oerhört gärna befinna mig i Indio i Kalifornien.
15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till? När jag var mindre åkte jag och min familj ofta upp till olika skidorter på sommarlovet och bodde i vedervärdiga furustugor. När jag var liten funderade jag dessutom oerhört mycket på döden och vad man var innan man föddes, och dessa tankar blev av någon anledning ännu värre under dessa semestrar. Som följd av detta får jag alltid dödsångest i sådana stugor och undviker dem gärna. Sen finns det också en helt fruktansvärd labyrint på Mallorca som jag besökte med tillsammans med Bamseklubben. Jag gick naturligtvis vilse eftersom jag helt saknar lokalsinne, och gick runt ensam och fullkomligt livrädd för det där vattenmonstret som tydligen skulle springa runt i labyrinten och spruta vatten på en om hen hittade en. Dit skulle jag inte heller vilja återvända.
16. Hur vill du tillbringa din pension? Lätt! Jag ska bygga en miniatyrstad/tågbana samt ha en massa katter, och därmed ta det här med crazy-cat-lady till en HELT ny nivå.
17. Vad lyssnar du på just nu? Nu är morgonpasset slut och jag lyssnar därför istället på låten Black Wings med Ceremonies.
18. Har du någon gång brutit ett ben? Nej.
19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl? Mjölk, majs, smör, bröd och kaviar.
20. Vem är din favoritkändis? Det där skiftar ju, men Kurt Cobain var min hjälte på högstadiet och sånt kan man liksom aldrig växa ifrån. 21. Vad är du på för humör just nu? Kaffedomnig.
22. Vilka världsdelar har du varit i? Europa och nästan Asien (den Europeiska delen av Ryssland) och Afrika (Kanarieöarna ligger väl rätt nära va?).
23. Snarkar du? Sover ju oftast själv så jag kan inte svara exakt, men tror tyvärr att jag snarkar rätt mycket. Åtminstone efter alkoholintag och vid förkylning.
24. Vilka yrken har du provat på? Förskolelärare, lågstadielärare, personlig assistent och gallerivärd.
25. Hur går du helst klädd? Mjukisbyxor och X-men t-shirt.
26. Vilket stjärntecken är du född i? Fisk. Som fiskfobiker inser jag också ironin i detta.
27. Vilket är ditt favoritgodis? Allt surt godis och choklad.
28. Vad sa du senast? "Fan vad jobbigt."
29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan? Åh, hade så många så det här blir ju ev tråkig läsning men: engelska, bild, historia, religion, kultur- och idéhistoria och nutida konst. (Dvs det jag pluggar än idag.)
30. Vad har du på dig just nu? Trosor och Foo Fighters t-shirt, skulle gå klädd så så oerhört ofta om det bara var tillräckligt varmt och socialt accepterat.
31. Vilken är din favoritaffär? Cdon.com. Ett år räknade jag ut att jag hade handlat för över 5000 spänn där. (Tror jag iallafall, har inte världens bästa sifferminne.)
32. Vad har du för storlek i kläder? M till XL beroende på plagg.
33. Vad har du i dina fickor? Har bara fickor på jackan och i dem finns typ vantar och busskort.
34. Vad köpte du senast? Kaffe i skolan.
35. Hur många gånger har du flyttat? 7.
36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med? En kniv, ett geni och en radio.
37. Är du morgon- eller kvällsmänniska? Kvällsmänniska. Fast jag fungerar nog lika dåligt/bra alla tider på dygnet bara jag kommit upp ur sängen.
38. Senaste filmen du såg på bio? Såg Django Unchained för ungefär 45 minuter sedan. (SÅ bra.)
39. Har du blivit sydd någon gång? Antar att vi snackar hud nu? I så fall är svaret nej.
40. Har du någon gång badat naken utomhus? Gud ja.
41. Vad åt du till frukost? Kompismackor (dvs Polarbröd), en med ost och kaviar och en med Philadelphia, kalkon och paprika. Drack juice och kaffe.
42. Hur såg ditt liv ut för tio år sedan? Gick väl i 6:an va? I så fall var det rätt mycket intriger i tjejgänget pga att man började växa ifrån varandra, och jag hade precis börjat min tonårsrevolt i form av kajal och militärmönstrade kläder.
43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning? Nej.
44. Vem är världens vackraste kvinna?Evan Rachel Wood skulle definitivt vara ett av mina celebrity free cards. Kanske Rooney Mara också.
45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover? På nattduksbordet.
46. Vad var det sista du åt? Det SENASTE var biogodis. Hoppas verkligen att det inte var det sista jag åt.
47. Vilken tid är din väckarklocka inställd på? Är ledig imorgon så har inte ställt någon klocka alls = det bästa jag vet.
48. Är du blyg? Inte speciellt, men tar sällan kontakt med nya människor pga allmänn ovilja mot mänskligheten. (Obs: efter en halv öl däremot älskar jag exakt ALLA.)
49. Vilken var den senaste konserten du var på?Dry the River på Strand för någon månad sedan.
50. Vad heter du i andranamn? Helena.
51. Har du varit med om en bilolycka? Nej.
52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet? Ja. Inget dramatiskt, men man kan ju inte berätta om precis allt man tänker, då skulle ju folk tro att man var galen.
53. Vilken är den roligaste träningsformen? "Rolig" är väl en överdrift, men har ingenting emot yoga och simning.
54. Har du några husdjur? Nej. Halva min familj är allergiker, och har dessutom insett att jag nog mer gillar att drömma om husdjur än att faktiskt ha dem (skulle nog tröttna). I tanken har jag en iller, en kungspyton och en Sankt Bernard.
55. Vill du gifta dig? Säger ju aldrig nej till en fest.
56. Var växte dina föräldrar upp? Stensunda/Jakobsberg och Fornbro/Knutby.
57. Har du någon gång ringt polisen? Nej.
58. Vilka är dina största svagheter? Är väldigt cynisk och pessimistisk, försöker dock att hålla sådana tankar för mig själv eftersom det är rätt trist för andra att höra på. Kan också vara för snäll och ha svårt att säga nej.
59. Har du, eller har haft, något smeknamn? Ungefär alla kallar mig Eve. Under högstadietiden kom vi på nya smeknamn på varandra i princip dagligen, det enda av mina som har hängt kvar är Losknäsa (heter det på en och annan mobiltelefon) pga spottade mig själv i näsan en gång när jag hängde knäveck.
60. Vad ska du göra imorrn? Plugga och se melodifestivalen och gaygalan. Om inget mer spännande dyker upp.
Ni minns kanske att jag har väldigt starka känslor angående Seth Rogen? Det är ju något med hans söt-nördiga utseende och hans sätt att prata som jag liksom inte KAN motstå, samtidigt som jag HATAR honom i samtliga filmer han har medverkat i. Nyss såg jag Samsungs Super Bowl reklam där just Seth Rogen är med, och återigen kände jag mig oförklarligt dragen till denne man.
Plötsligt insåg jag att i filmen om mitt och Seth Rogens liv skulle han naturligtvis vara den där killen som i början liksom befinner sig i periferin, men som jag stör mig något OERHÖRT på tills han helt plötsligt typ räddar mig från att bli påkörd av en buss/tröstar mig när någon annan kille varit elak/tar hand om mig när jag blivit för full, och som får mig att omvärdera honom HELT. (Lex Mr. Darcy.) Jag kommer därför ägna hela kvällen åt att se alla de Seth Rogen-filmer jag ännu inte sett för att undersöka om det i själva verket är så att jag faktiskt ÄLSKAR honom.
Det är februari, årets i särklass sämsta månad. Jag förvandlas denna månad till en arg och missunnsam idiot. Okej, ska jag vara ärlig är jag väl det året runt - min bror har nyligen sammanfattat hela min livsfolosofi i en enkel mening: "Men du hatar ju bara folk som har det bra, det är därför du bara kan sympatisera med de utsatta i samhället!" Sad but true. - men i februari blir det värre än det brukar. I februari ÄR jag Nick Miller i New Girl.
Idag till exempel blev jag så fruktansvärt förbannad på bussen hem från skolan för att en annan människa gjorde något så oerhört provocerande som att (håll i er nu) SE GLAD UT. För att påminna mig själv om att jag fortfarande är mänsklig har jag därför spenderat resten av dagen med att titta på sådant som får mig att gråta. (Vilket inte är speciellt svårt eftersom jag dessutom begåvats med en närmast omänsklig empati och förmåga att beröras av andras livsöden (fråga mig inte hur denna kombination går ihop, om jag visste hur mitt psyke fungerar har jag en känsla av att jag skulle vara SÅ mycket lyckligare.))
Här är mina favoriter av gråtögonblick som 2013 hittils har bjudit på:
Hasse Alfredssons tacktal när han tilldelades Guldbaggegalans hederspris. Alltså. Det finns ju få saker som berör mig lika mycket som dessa hederspris för lång och trogen tjänst, där en till åren kommen GIGANT möts av stående ovationer och hens karriär hyllas. Att Hasse Alfredsson sedan bjuder på ett helt fantastiskt tal, och att sönerna sitter och sjunger med i slutet är ju helt underbart.
Åh, fantastiska, underbara Jodie Foster. TACK Hollywood Foreign Press för att hon fick fortsätta prata och att ni inte avbröt henne som ni gjorde med alla andra. (Lena Dunham genererade för övrigt också en tår eller två när hon avslutade sitt tal med: "This award is for every woman who's ever felt that there wasn't a space for her, this show has made a space for me.". Förresten, när vi ändå pratar om Golden Globes: hur fantastiska var inte Tina Fey och Amy Poehler?)
(Okej, lite småtrist inslag från nyhetsmorgon, men innan galan TV-sänds på lördag får vi hålla tillgodo med det här.) Kronprinsessan Victoria delar ut pris för årets homo till Jonas Gardell på gaygalan. Det här är ju så stort att man inte riktigt kan förstå det, jag behövde faktiskt inte ens se det utan grät redan när jag hörde nyhetsuppläsningen på radio. (Vilket var lite småjobbigt eftersom jag befann mig på en gata bland främmande människor.)
Som jag nämnde igår har mitt humör inte varit så glatt de senaste dagarna, men idag har jag köpt den här briljanta Jan Stenmark kylskåpsmagneten, och blev genast på bättre humör.
"Vi kanske är dom enda i hela världen som gör så här i Vetlanda just nu!"
Påminn mig att aldrig klaga på konsumtionssamhället igen.
Jag tänker inte ljuga för er, de senaste dagarna har inte varit de bästa i mitt liv pga livskris/PMS (inte helt oberoende av förra veckans upptäckt av fiskporren), men nu när jag börjar känna att det kanske finns hopp om framtiden trots allt träder jag fram i ljuset igen. Och medan andra kanske använder sina bloggar för att framstå som balanserade, lyckliga och framgångsrika människor väljer jag att ge den emotionella misären ett ansikte.
Det här kommer för evigt att hemsöka mig i mina värsta mardrömmar. Vill så gärna skicka bajs på posten till det geni (obs: ironi) som fick idén att kombinera två av världens vidrigaste saker - kvinnoförnedring och fisk. Kommer förmodligen inte skicka avföring via postgång pga att man nog får rätt mycket skit om man gör det (pun intended), men man kan ju alltid drömma.
Min fina mormor. Hon som alltid tog den minsta kakan för att vi barn skulle få de stora. Hon som var så lättskrämd (en egenskap som jag nu har ärvt) att jag och min kusin brukade hoppa fram bakom dörrar, för att sedan fnissa sådär mycket som bara små flickor kan göra, och istället för att bli arg eller irriterad så skrattade hon med. Hon som lärde mig att sticka. Hon som alltid blev så orolig när man simmade för långt från bryggan eftersom hon inte kunde simma själv. Hon som lärde mig hur man åt spottsoppa. Hon som alltid blev så glad när man hälsade på, och alltid ville lyssna på hur man hade det. Hon som tröstade oss när jag vi var små och gjorde illa oss och längtade efter mamma och pappa. Som jag tröstade när hon var rädd för att glömma och tyna bort, och som sa att hon så gärna ville hinna se mig gifta mig och få barn innan hon försvann. Inatt dog hon, utan att jag hunnit visa henne varken man eller barn, och jag hoppas innerligt att hon får det bättre där hon är nu.
Igår såg jag en person som hade på sig nästan exakt sådana lösögonfransar som jag pratade om i förra veckan. De som jag tyckte att jag måste klippa till innan jag ens skulle våga använda dem på fest hade hon alltså mitt på dagen en helt vanlig onsdag. Och musöron.
Varje år i januari brukar jag känna något slags behov av att förnya mig, vilket oftast brukar resultera i att jag köper en massa nya saker trots att jag inte har råd, för att jag på något sätt tror att "herregud, det här är början på något nytt!". (I år: väska, skor och surfplatta.) Jag undrar om det här var hennes nya grej för i år, om hon kanske tidigare kanske hade varit lite tyst och tråkig, inte helt olikt en mus, och nu bestämt sig för att "NE-EJ! I år är det fan JAG som tar och ÄGER den här tyst-som-en-mus-skiten!" och har gjort musöron och hysteriskt långa ögonfransar till sin grej. Eller så kanske hon är en sån människa som känner sig som/vill vara ett djur, ni vet som han som tatuerat in ödlefjäll över hela kroppen och opererat sån där ödletunga, men istället för att bli en ödla har hon valt att bli typ Mimmi Pigg. Om jag någon gång skulle göra en sån där förvandling till ett djur skulle jag förresten vilja bli en påfågel.
Tänk rakad skalle, halsförlängning, blå tatuering över hela huden, näbbprotes och inopererade fästen för fjädrar på huvudet och i svanken.
Jag förstår ju att ni är sjukligt nyfikna på vad jag har haft för mig under de veckor jag inte skrev något. Svaret på den frågan är: inte mycket. Men några saker har jag ändå hunnit med:
- Sett The Hobbit (omdöme: kommer inte ens i närheten av Sagan om ringen-trilogin, men lite lagom mysig) och gråtit av kärlek till Gollum/Sméagol.
- Spelat TV-spel i 3D. Mamma och pappas nya TV kan omvandla 2D till 3D, effekten är inte speciellt imponerande, och när det gäller TV-spel framkallar den dessutom både huvudvärk och illamående på grund av dålig skärpa vid snabba kameravridningar. Men vill man leva på 2010-talet så får man väl för fan kämpa lite.
- Läst 63 episoder av The Walking Dead serien på två dagar. Hamnade därefter i djup personlig kris när jag insåg att jag behövde vänta TVÅ VECKOR på fortsättningen.
- Haft oförklarliga smärtor i foten under flera dagar (alltså jag hade verkligen ont, kunde inte gå när det var som värst) för att sedan upptäcka detta:
Ser ni? Två små sår på EXAKT det ställe jag hade ont - och jag har INGEN aning om hur de kom dit! Den enda möjliga förklaringen är naturligtvis alien abduction.
- Sett Fredrik Lindström och Henrik Schyfferts show Ljust & Fräscht i Globen och överväldigats av min ENORMA kärlek till Fredrik Lindström. Jag fnissade som en liten flicka så fort han öppnade munnen. Och grät lite, naturligtvis. På riktigt - om det finns NÅGON som gillar Fredrik Lindström mer än mig (tvivlar) så skulle jag inte vilja vara den människan, eftersom hen helt uppenbart överskridit den gräns till vansinne som jag just nu befinner mig på.
All the lights go down as I crawl into the spaces.
Jag fått ett nytt intresse under jullovet, nämligen smink. Det här är ju något jag har ägnat mig åt på nästintill daglig basis under flera år, men jag har haft kvar en rätt tragisk föreställning kvar sedan högstadiet om att "tjejiga tjejer gillar smink och därför får inte jag göra det". Det är först nu jag har insett att det här med att kladda med färger i ansiktet faktiskt är ganska roligt (och att det inte är dåligt att vara tjejig). Första steget var att köpa en primer. Jag förstår inte riktigt vad den gör, mer än att den får mig att känna mig lite mera proffsig. Andra steget var att beställa hem grejer från Storbritannien.
Och det var ju så billigt att jag gick helt CRAZY och klickade hem en hel hög med onödiga saker - utan att ens överskrida en hundralapp. Och då BJÖD de dessutom på den där vedervärdiga palletten. Helt gratis. (Observera också mängden bubbelplast som kom med paketet - nu har jag ju underhållning för flera veckor framåt.)
Idag har jag testat att kladda lite med guldglitter och lösögonfransar (inspiration: Karins Konstgrepp). Här försökte jag blinka med ena ögat, lite flirtigt sådär, för att visa upp glittret.
Det gick sådär.
Efter en rad misslyckade försök ledsnade jag och gick all in på lösögonfransarna istället.
De här följde med i en necessär som jag fick av mamma i julklapp, och jag vet inte, men jag tror att jag kanske får klippa till dem lite innan jag använder dem på riktigt...
Eftersom jag varken har någon vettig belysning i min lägenhet (vampyr) eller en kamera att skryta med, syndes inte glittret så bra på bilderna, men bra jävla glittrigt var det. Det visade sig för övrigt vara rätt svårt att tvätta bort det, utan det smetades mest ut i ansiktet, så i skrivande stund ser jag ut ungefär såhär:
Well, he feels like an elephant, shaking his big grey trunk for the hell of it.
Tanken är en fantastisk kraft. Idag till exempel, när jag känner att jag själv inte besitter så mycket kraft, är jag i mitt huvud en människa som börjar dagen med ett yogapass följt av en balanserad frukost, kanske med någon skiva hemmabakat surdegsbröd. Efter det är jag ju så fylld av energi och välmående att det liksom inte får plats i kroppen, utan måste komma ut i form av förslagsvis städning. Till lunch kanske det är dags för en promenad i den friska luften, och en sväng förbi en mataffär för att planera resten av dagens alldeless förträffligt hälsosamma måltider - som jag sedan LAGAR. (Inte värmer). När dagen väl är slut ska jag lägga mig i sängen och känna att jag verkligen åstadkommit något med dagen, och hur tillfredställd jag är.
Men jag tror att allt det där får höra hemma i tankens värld, det är nämligen för tråkigt för att göra i verkligheten. Jag kommer förmodligen ligga kvar i sängen och lyssna på podcasts och kolla YouTube tills jag blir för hungrig, värma något fryst, kanske äta en burk majs, och sedan lägga mig i sängen igen. Kanske att jag läser en bok, eller spelar något TV-spel också, herregud, dagen är ju full av möjligheter.
Det finns ju så mycket man kan göra i sängen nuförtin.
I wanna win in this world but it's pushing me out.
Nu när alla tentor är klara har jag unnat mig några dagars verklighetsflykt i form av TV-spelet Dishonored. Och det är möjligt att jag kan ha blivit lite ... överstimulerad. I flera dagar spelade jag från morgon till kväll, helt utan mänsklig kontakt. Efter ett tag glömde jag bort HUR många dagar det hade gått, och trodde på riktigt en stund att jag hade missat första föreläsningen på nya kursen. När jag sedan spelat igenom hela spelet kändes det så tomt att jag började om från början igen.
Men när man börjar drömma i night vision (se bilden ovan) och lägger ner oroväckande mycket tid på att bära kroppar för att göra en "installation"...
Det är inte speciellt ofta man kan stolstera med en sådan här Spotify-statistik, därför tycker jag nu att vi alla insuper denna printscreen och den OERHÖRT smarta* bild den målar upp av mig.
Och för den som undrar hur det gick med tentan: Ja, jag hann klart. Den här gången också.
* Alternativt psykopat. Jag har nämligen alltid haft en föreställning om att de som på riktigt njuter av klassisk musik allra helst gör det samtidigt som de skär upp någons hjärna á la Hannibal Lecter.
Pictures of chaos fill our screens day and night...
Jag kollar uppenbarligen min inkorg på YouTube aldeless för sällan, titta bara vad som höll på att passera förbi helt obemärkt:
Det känns oerhört smickrande att det någonstans i USA finns en, potentiellt laktosintolerant (det var en känsla jag fick), ung man som kan tänka sig att åka hit och göra mig till "his woman", enbart baserat på denna bild.
