The Wastelands.

Hujedanemej vad tiden går hörrni. Snart har hela veckan rusat förbi medan jag tillbringat alla mina lediga timmar i soffan och sett på film om folk som hugger av armarna på folk med katana. Det gamla vanliga ni vet. Men jag har också spenderat en del tid på en känd plats på internet med videoklipp. Youtube kallas den (ni kanske har hört om den förut, vad vet jag). Det jag tittat på mest är när creddiga band/artister gör covers på mindre creddiga låtar (som jag såklart lyssnar på i smyg) i BBC's Live Lounge. Här har ni några av mina favoriter:
 
 
Ett av året bästa band, The 1975, gör en cover på One Directions låt That's What Makes You Beautiful. Jag dör lite.
 
 
Bastille gör en fantrastisk cover av We Can't Stop med Miley Cyrus. Mindre twerking, mer djup, och helt plötsligt blev låten BRA.
 
 
Gabrielle Aplin sjunger Best Song Ever. Jag är ju hemligt kär i samtliga medlemmar i One Direction, men det känns inte lika mycket som barnarov när en sjunger med i denna version.
 
 
Fina, fina Ben Howard gör till och med den rätt fasansfulla låten Call Me Maybe till något värt att lyssna på. Gillar också hur han ibland flinar för att texten är så fånig.
 
 
Drakes Take Care är ju bra även i original, men Florence + The Machine gör nästan en snäppet bättre version.
 
 
 Och så har vi den fantastiske Tom Odell som sjunger Taylor Swifts I Knew You Were Trouble.
 
Dagens låt: The Wastelands - We Are The Storm

People try to get by, but you're screaming aaahhhh, aaahhhh.

I väntan på säsong 5 av Community ser jag på gamla favoritavsnitt (hoppas SÅ att serien hittar tillbaka till sin genialitet nu när Dan Harmon får vara med igen, samt att Chevy Chases avhopp och det faktum att Donald Glover bara kommer medverka i fem avsnitt inte påverkar allt för mycket). Ett avsnitt som jag nästan hade glömt bort var Halloweenavsnittet från säsong 2. Tillåt mig att förklara vad som gör det fantastiskt, samt ge dig 5 anledningar till att se Community om du inte redan gjort det.
 
1. Dean Peltons (<3) Lady Gaga outfit. Plus att hans spelningslista hela kvällen består av ABBA-hits varvat med personliga voice-memos om att till exempel lägga till Eat, Pray Love-soundtracket till "Workout Mix".
 
 
2. Troys "Sexy Dracula" utklädnad.
 
 
3. Zombieinvasion.
 
 
4. Zombieinvasion till tonerna av Dancing Queen.
 
 
5. Donald Glovers bara bringa.
 
 
Dagens låt: Bathroom Laughter - Pissed Jeans

Well they just want you for your dough.

För några dagar sedan beställde jag smink från internet igen. Så fruktansvärt trevligt att slippa parfym-huvudvärken samt känslan av otillhörighet och obekvämhet en lätt kan känna i sådana butiker. Plus att en fick en sådan här presentpåse.
 
 
Jag slet sönder den i en oerhörd iver, men blev aningen besviken på innehållet som visade sig vara någon sabla kräm och en skimrande lotion (jag är väl ingen Twilight-vampyr heller?). Men ändå, GRATIS.
 
Självklart var kameran felvänd när jag skulle fota presentpåsen, så här kan ni även beskåda mitt genuint lyckliga ansiktsuttryck när jag öppnade min "beautiful treat".
 
 
Gratisprodukter och smink rätt ner i brevlådan i all ära, men bäst av allt är såklart bubbelplasten.
 
 

There's nothing to mention, and nothing has changed.

Ursäkta avbrottet, men jag har varit på välbehövlig semester utan internet. Exakt här har jag varit:
 
 
Och gjort lite sånt här:
 
 
Zombieliteratur, givetvis.
 
 
Nu ska jag inte förpesta eran tråkiga vardag med en massa härliga semesterbilder, jag har också börjat jobba och plugga igen sedan lite mer än en vecka tillbaka, och känner mig själv lite provocerad av all denna sol-vind-och-vatten-känsla. "Men vänta nu! Om hon började jobba för en vecka sedan, varför har hon då för guds skull inte skrivit något blogginlägg?!?" tänker ni säkert. Förklaringen är att jag helt saknat inspiration, och ju längre tiden gått, desto mer krav ställde jag på detta Första Inlägg Efter Semestern. Nu har jag bestämt mig för att sänka ribban lite och bara köra, så här kommer det: första inlägget efter semestern.
 
Häromdagen var jag supernära att köpa vita gardiner, men ångrade mig i sista stund och bytte mot ett par aubergine-färgade. Puh! Tänk vad vidrigt ljust och luftigt vardagrummet hade kunnat bli annars. Hemska tanke.
 
 
Jag har naturligtvis tänkt en hel del på Batfleck också, men mer om det en annan gång.
 
 


RSS 2.0