Well it's hard to rouse a hog in delta.

Filmrecension

I tisdags kollade jag och mina rumskamrater på Julias Eye's.



Den börjar med att en tjej som är blind (och därför självklart har lysande blåa ögon, precis som alla blinda har) dör. Hennes tvillingsyster åker dit för att begrava henne och uträtta diverse andra ärenden som är nödvändiga när någon har dött. Det visar sig att hon har samma sjukdom som sin syster och därför håller på att bli blind hon också, och när hon väl blir det lämnar hon sjukhuset och flyttar in i systerns hus där hon går runt i högklackat, precis som alla nyblivna blinda gör. Dessutom märker hon att någon är i huset, och där blir ju allt lite obehagligt eftersom hon inte kan se.

Om jag skulle sätta ett betyg på filmen skulle jag säga att den inte är lika läskig som en väldigt stor båt, men den är garanterat läskigare än en tårta (alltså en helt vanlig tårta, inte en förgiftad tårta, för det vore ju ärligt talat lite obehagligt). Den är också läskigare än tomten, som vissa barn brukar bli rädda för, men ungefär lika läskig som en fisk. Inte riktigt lika läskig som en hel fisk kanske, utan typ som bara stjärtfenan. Man vet liksom vad som väntar (en hel fisk), men det blir aldrig så läskigt som det skulle kunna vara.



Nu måste jag försöka få bort de två sista bilderna ur mitt huvud.

Dagens låt: America! - Bill Callahan

The thankless, holy praise.

I helgen gjorde jag ett inlägg med dagens outfit, och det utlöste något så ovanligt som läsarinteraktion! Det var min kära vän Sussi som skrev att hon gillade det och ville se mer sånt. Jag är lite osäker på exakt vad hon gillade, men jag vill ju naturligtvis tillgodose hennes begäran. Därför har jag tagit en till osmickrande bild på mig själv i mina bästa kläder.

Alltså, dagens outfit:
(Eller egentligen kvällens outfit, har precis bytt om.)



Tröja: Har alla egenskaper en bra tröja ska ha: skön och gratis. Dessutom får man ju lite marin-feeling när man har den på sig. Som om man är på väg till sin båt eller något.

Byxor: Mina näst skönaste mysbyxor. De skönaste är smutsiga pga träning på gym.

(Utrymme för förvåning.)

Strumpor: Tror faktiskt att det kan vara samma som förra gången. Det är möjligt att min inställning att stumpor kan användas i flera dagar har gått till överdrift.

Hår: Oborstat.

Smink: Ja. Jag har varit på museum idag.

Klargörande: Den något bistra minen beror på den nyvunna insikten om att man nog borde vara både smalare och längre för att komma undan med att tilta kameran sådär. Men jag ville ju få med strumporna.

Dagens låt: Special Death - Mirah

Counting every blink of each florescent light.

Det är ju snart december, och jag har både hunnit med att göra glögg och börjat på årets pepparkakshus. Och som vanligt ligger jag sömnlös om nätterna och oroar mig för längden på ljusen i adventsljusstaken. Hur som helst, om ni vill se vad jag bygger för hus i år är det den här bloggen som gäller.

"Men vad lyssnar hon på för musik när hon bakar pepparkakshus då?" tänker ni kanske. Eller inte. Men ifall ni undrar hittar ni min spelningslista med jullåtar här.

Det var allt.

Dagens låt: Night at the Knight School - Thee More Shallows

I can see the flickers.

Jaha, hörrni. Ska vi snacka om vädret eller?

Nej.

Dagens låt: Flickers - Son Lux

I knew you in the harsh realm.

Filmrecension:

Idag har jag sett filmen Never Back Down.



Den handlar om killen till vänster som är arg och slåss. Helst slåss han mot killen till höger, för han har gjort typ allt man kan göra för att få en arg kille som gillar att slåss ännu argare - han har förolämpat hans pappa, och är tillsammans med tjejen han gillar (hon i mitten). För att vinna över den genomonda killen till höger tränar han med den obligatoriska tränaren, som precis som alla tränare bor på sitt gym. Och är tystlåten och arg. Och, ja. Sedan slåss de.

Om jag skulle sätta ett betyg på filmen skulle jag säga att den är marginellt roligare än sten. Inte lika rolig som en berg- och dalbana. Inte heller lika bra som Fredrik Lindström, utan kanske som typ brysselkex. Tråkigt fika, men ändå fika liksom. Marginellt roligare än sten.


I thought about how it was.

Veckans tankar:

1. Borde jag söka hjälp för att jag allt oftare får för mig att jag kommer ramla bakåt och spräcka skallen/framåt och slå ut tänderna?

2. Har stött på uttrycket "sporta" (alltså: han sportar en träningsoverall, istället för: han är klädd i en träningsoverall) upprepade gånger och kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker att det är lite kul/tufft, eller om det bara är typ bloggande män över 30 som får använda det.

3. Är det verkligen en bra idé att söka studentrum? Fia och Niklas flyttar förmodligen ut någon gång i februari, och jag har fått för mig att det kanske skulle vara kul att bo i korridor igen. Leva studentlivet fullt ut och så vidare. Men jag tror att jag liksom har glömt att jag när jag sist bodde i korridor på riktigt tyckte att det här med att laga mat i sin kaffekokare verkade vara ett rimligt alternativ till att gå ut i köket.

4. Är det okej att bli kär i seriekaraktärer när man är 21 och inte 14? Speciellt när han uppenbarligen är en psykopat som (SPOILER ALERT!) våldtar mammor iförd latexdräkt och
går helt jävla Bowling for Columbine i ett skolbibliotek. Et cetera. Men kolla liksom:



5. Om det inte är okej att bli kär i folk på TV när man är 21 måste det väl ändå vara ännu mindre okej att sitta och kolla på videor som fjortonåriga tjejer klippt ihop tillsammans med någon låt från soundtracket till Twilight?

6.
Att jag vet att den där låten kommer från soundtracket till Twilight (men att det här är någon sorts dubstep-cover) är förresten också lite pinsamt.

7. Jag kanske bara överanalyserar lite nu.

8. Herregud! Nu upptäckte jag dessutom att min nya favoritlåt (gårdagens låt) varit med i ett avsnitt av Gossip Girl (varför läser jag kommentarerna på Youtube?). Måste fjortonårningarna förstöra allt jag gillar? Det här är fan en konspiration.

9. Ibland kanske det bara är bäst att sluta skriva.

10. Men det går ju inte att sluta på 9. Det är precis lika jävla sjukt som att göra 101 armhävningar. (Fia gjorde det förra veckan. På riktigt.) Jag menar, vilken sjuk, jävla människa gör 101 armhävningar istället för 100? Under 30 är det okej med 5, 10, 15 osv., efter 30 är det bara tiotal som gäller (möjligtvis kan det funka med 75 också), men efter 100 kan man bara göra 150. Sedan 200, 250, 300, men det är fan inte okej att göra 350, det måste bli 400 och 500. Och sen kan vi väl alla enas om att man är helt jävla störd om man gör flera, för det kan ju bara inte gå. Eller?


You were so young but this cities made you old.

Nu har jag kommit på vad den här bloggen saknar, klädtips! Alla stora bloggtjejer gör det, så varför ska jag vara sämre? Därför - dagens outfit:



Tröja: Dyr och cool pga detta. Är det något jag har lärt mig av att gå hemma och deppa/skriva är att allt känns bättre bara man har en cool/skön tröja.

Byxor: Ja.

Strumpor: Samma som igår.

Hår: Tvättat.

Smink: Det är möjligt att det finns någon veckogammal mascara-rest kvar. Kanske.

Pose: Pose? Jag försöker för i helvete bara få med hela outfiten på bild utan att samtidigt se helt jävla efterbliven ut!

Bakgrund: Min lyxiga walk-in-closet. Som jag delar med två andra.

Dagens låt: Summas Bliss - Wu Lyf

Take a deep breath and begin.

Ibland när jag har svårt att sova brukar jag släppa alla hämningar och bara låta hjärnan go wild. Ofta ligger man ju liksom och hakar upp sig på något som gör det omöjligt att sova, typ: "Varför är hela sängen fylld av smulor? Jag har för fan inte ätit bröd i sängen!" eller: "På spåret börjar ju imorgon! Såhär glad har jag inte varit sedan juni 96. Eller vänta, det där kanske var lite att ta i...? Vad hände mig ens i juni 1996?". Ni känner säkert igen er.



Knepet är då alltså att liksom "släppa loss", och då kan tankegångarna se ut ungefär så här istället: "Vårt piano var mjukt. Vårt piano var mjukt. Vårt piano var mjukt." Sedan kanske man kommer på att den där meningen är helt sjuk. Men att det gör faktiskt inget, för man får inte vara blyg och skämmas över sig själv. Efter det kanske man börjar tänka på något ogreppbart om socker, och sedan somnar man. Funkar varje gång.

Dagens låt: Blood Gets Thin - Pete and the Pirates

It all comes crashing in.

Det kan ha haft med det faktum att jag hade i Bailey's i kvällskaffet (en torsdag) att göra, och att jag insåg att jag suttit på mitt rum i två dygn, jag bestämde mig iallafall för att lämna lägenheten. Jag gick ut med soporna. Och vid soprummet såg det skitdeppigt ut, men när jag försökte ta en bild blev det bara coolt. Och det var ju liksom ännu deppigare på något sätt.



Sedan gick jag en sväng runt kvarteret, och precis när jag gick förbi tvättstugan var det någon JÄVEL som tände lampan där inne - bara för att påminna mig om att jag inte tvättat på typ två månader. (Det kanske är ännu längre till och med, men vem räknar liksom?)

Upptäckte iallafall att folk börjat sätta upp advenstsaker, så jag bestämde mig för att också göra det. Bara för att ha något att göra. Självklart låg kassarna längst in i förrådet, så jag var tvungen att snubbla över tomma Wienergum-kartonger (!?) för att komma fram. Och så tänkte jag lite att man skulle kunna ramla där inne, och få så mycket kartonger över sig att man skulle fastna där. Och typ dö. En mycket långsam död. Bland sågspån och tomma kartonger. Men jag dog inte. Nu sitter jag istället på mitt rum igen, med en jävla julgran framför näsan och glitter i sängen.

Men så har jag också hunnit läsa det här inlägget, och helt plötsligt känns allt ändå rätt okej.

We live underground.

Nu för tiden sitter jag mest instängd på mitt rum, lyssnar på konstigare och konstigare musik, och försöker skriva något vettigt om det här:



Men mest känns det som om jag håller på att bli galen.

Tror inte att det här med C-uppsats skrivande är min grej riktigt.

Dagens låt: We Live Underground - Lights On

Now we're spitting blood.

Nu när året håller på att ta slut tänkte jag börja lista de grejer jag tyckt mest om i år. Vi börjar med årets bästa nya TV-serier.



American Horror Story

Kollade på pilotavsnittet igår kväll och råkade sitta uppe hela natten för att se resten. Trots en rätt fantasilös titel är serien bra, lite som Twin Peaks fast med minde mordgåta och mer skräck. Funkar dessutom perfekt som ersättare för True Blood (har ni sett senaste säsongen? Så. Jävla. Dålig.) när det gäller serier i kategorin mycket sex och obehagligheter.



New Girl

En sitcom som faktiskt lyckas vara rolig och göra en glad. Än så länge iallafall. Där andra serier försöker skriva in krystade skämt, nöjer sig den här med att låta någon dansa fult - och det är befriande kul. Dessutom är Zooey Deschanel så där nördigt söt och lagom galen, precis som hon ska vara.



Game of Thrones

Sagan om Ringen möter HBO-drama. Det finns både söta vargar, tuffa killar med svärd och en liten tjej som också vill vara tuff med svärd. Typ en perfekt symbios av sex, spänning och lagom mycket fantasy. 

Dagens låt: Spitting Blood - Wu Lyf

This ship's set sail.

Jag har gjort det igen - köpt nya trosor istället för att tvätta.

Dagens låt: We Bros - Wu Lyf

I start to crash in the night.









I helgen var jag på Odd Nerdrum utsällningen på Edsvik konsthall för att göra lite research till C-uppsatsen. Några grejer var fina, några grejer kändes lite konstlade. Nerdrum tar liksom sig själv på för stort allvar - en utsällning med 85 % självporträtt och som inleds med citatet "Jag måste jämföras med de bästa från alla perioder" talar liksom för sig själv.

Dagens låt: Darlin' You're Sweet - Wise Blood


Past present and future tense.



De senaste två helgerna har jag, Fia och Niklas kollat på Paranormal Activity 1 och 2. Vi har suttit och kramat varsinn kudde och upprepat orden:

"Inte en till natt! Nej. Nej. Inte barnkammaren! Nej. Nej. Nej. Nej. Fy fan! Fy fa-an!"

Vissa har till och med drömt mardrömmar. Ikväll ska vi se 3:an på bio. Och jag börjar känna att det kanske inte var en så bra idé iallafall.

As the words dribbled off of it's chin.



Just nu tittar jag rätt mycket på Monty Python, och jag måste erkänna att jag blivit lite kär i Graham Chapman.  Synd bara att han föddes 1941. Och dog 1989. Och att han var gay. Men annars!

Dagens låt: Intertiatic ESP - Mars Volta

What is love and what is scam?

Veckans tankar:

1. Ska det verkligen vara svårare att hitta rostad lök på ICA än att hitta sladd på Clas Ohlson?

2. Stenplattor som är sådär perfekt, lagom stora så att man gå på dem utan att nudda streck är bland det bästa som finns.

3. Kullersten är bland det sämsta som finns.

4. Allt känns bättre på golvnivå.

5. Vinjetten till Kär och galen på Kanal 5 kan nog vara det sämsta som någonsin visats på TV. Någonsin.

Bubblare:
Idag när jag var på körövning fick jag plötsilgt lust att göra en Russel Edgington.



Inte så att jag ville döda någon, ville bara gräva in handen och känna lite på en ryggrad liksom.

Roll tape and decode the moans.

Får jag lov att presentera min nya favoritplats i lägenheten:



Här tillbringar jag numera största delen av min lediga tid med att sticka och lyssna på John Kennedy Tooles Dumskallarnas sammansvärjning. Och CD-skivor på min nya stereo. Känner mig orehört mycket 90-tal.

The slow gumming death at the office orifice.

Ni har väl hört om Drinkify? Om inte så gå in här. Man skriver in artisten eller bandet man lyssnar på, och får ett tips på en drink som passar till musiken. Kul och lite praktiskt för idéuppslag. Det kan till exempel se ut såhär:



Eller såhär:



Eller såhär:



Dagens låt: Ambulance vs. Ambulance - Blood Brothers

He’ll try to shoot you with precision.

Idag nåddes jag av den fantastiska nyheten att Anton Corbijns utställning Inward and Onwards kommer visas på Fotografiska i Stockholm i januari. Anton Corbijn är en av de nu levande mest intressanta fotograferna, och har fotat typ alla kända människor i hela världen. Kolla här bara:







Och som om det inte vore nog har han dessutom regisserat en massa musikvideor, bland annat den genialiska videon till Nirvanas Heart Shaped Box.



Lite intressant bonusfakta är att Kurt Cobain ville att han skulle göra videon till deras låt Pennyroyal Tea också, men Corbijn tackade nej eftersom han inte trodde att han skulle kunna överstäffa Heart Shaped Box. Efter det sa Cobain att om de inte kunde få Corbijn, så skulle de aldrig mer göra en video. Och det gjorde de inte heller.

Dagens låt: Velociraptor! - Kasabian

Was it the blue night gone fragile?

Idag är det den femte november vilket betyder Guy Fawkes Day, vilket för mig betyder V för Vendetta.



Det här med Guy Fawkes masker känns ju också lite aktuellt idag. Personligen är jag lite besviken över att Facebook inte verkar vara hackat av Anonymous. Facebook har blivit tråkigt och håller fan på att TA ÖVER HELA JÄVLA VÄRLDEN!

Remember, remember the 5th of November
The Gunpowder Treason and Plot
I know of no reason
Why the Gunpowder Treason
Should ever be forgot


Dagens låt: Twice - Little Dragon

It wraps me in the sparkling twilight.

Idag har jag spelat Uncharted 3. Och klarat Uncharted 3. Sjukt kul spel, precis som de tidigare två, men kanske marginellt sämre än 2:an. Efter en hel dags spelande känner jag mig lite desorienterad. Vad är det för dag? Vad är klockan?




Lite otippat är kanske att det här typ är det läskigaste spelet jag någonsin spelat. Allt jag hatar fanns liksom med - stora båtar, stort hav, stor båt som sjunker på stort hav... Kunde knapps andas ibland.

Dagens låt: Midnight City - M83

It's better than I ever even knew.

Kom på att jag faktiskt har ett drömlexikon (!), och förutom att jag fick veta att jag känner mig "isolerad, ensam eller borta från det kända och säkra" och har "onda aningar, ängslan", hittade jag också det här:



Om man tänker sig att det är från ett vanligt lexikon blir det kul.
Så det så.

Only worth living if somebody is loving you.

På senare tid har jag vid återkommande tillfällen drömt om att jag befinner mig uppe på en kilometerhög bergstopp. Ungefär såhär:



Fast med mindre utsträckta armar och mer panik.

Ibland drömmer jag att jag klättrar upp, och tycker att utsikten är skitfet i några sekunder, innan jag kommer på hur högt upp jag är. Och så inser att jag inte kommer komma ner igen. Ibland är jag bara helt plötsligt där uppe och drabbas av samma panik. Och då pratar vi ändå om någon som har punkten: "att hoppa fallskärm" med på sin Bucket List.

Någon som kan tyda de drömmarna åt mig?

They say that the world was built for two.

Det här är en dålig vecka. Förutom på två punkter:

1. M83s nya album har släppts på Spotify. Yay.

2. Uncharted 3 kommer trilla ner i min brevlåda imorgon.

Nu ska jag springa runt lite på psyksjukhuset i Batman: Arkham Asylum. Så man kanske kan känna sig lite normal i jämförelse. Och så ska jag kolla på Monty Python's Meaning of Life, i hopp om lite vägledning.

Dagens låt: Video Games - Lana Del Rey


RSS 2.0