Ibland när jag har svårt att sova brukar jag släppa alla hämningar och bara låta hjärnan go wild. Ofta ligger man ju liksom och hakar upp sig på något som gör det omöjligt att sova, typ: "Varför är hela sängen fylld av smulor? Jag har för fan inte ätit bröd i sängen!" eller: "På spåret börjar ju imorgon! Såhär glad har jag inte varit sedan juni 96. Eller vänta, det där kanske var lite att ta i...? Vad hände mig ens i juni 1996?". Ni känner säkert igen er.

Knepet är då alltså att liksom "släppa loss", och då kan tankegångarna se ut ungefär så här istället: "Vårt piano var mjukt. Vårt piano var mjukt. Vårt piano var mjukt." Sedan kanske man kommer på att den där meningen är helt sjuk. Men att det gör faktiskt inget, för man får inte vara blyg och skämmas över sig själv. Efter det kanske man börjar tänka på något ogreppbart om socker, och sedan somnar man. Funkar varje gång.