Jag gillar film. Jag gillar film på bio. Och ibland gillar jag att se film på bio själv. Länge tänkte jag att det var bland det sorgligaste som fanns, men nu har jag insett att en viss typ av film faktiskt är trevligare att gå på ensam. (Jag har faktiskt exakt samma filosofi när det gäller att kolla på film hemma också, seriösa filmer ser jag helst själv, annars måste man ju prata med folk. Roliga, lättsamma filmer däremot ser man ju helst i sällskap med andra.) Hursomhelst. Igår fick jag lust att se Titanic. (Jag har ju redan skrivit lite om min relation till den filmen.)



Min bioupplevelse kan enkelt sammanfattas i tre punkter:

- Som ensam biobesökare var det här kanske det sämsta valet av film någonsin. Man kan ju tycka att jag borde ha insett att jag skulle bli ensam singel i biosalongen, men det gjorde jag inte.

- 3D effekterna var knappt märkbara, men får ändå ett stort plus eftersom glasögonen dolde tårarna. (Började för övrigt gråta redan efter 15 minuter. Nytt rekord.)

- Stora båtar blir ännu större på stora skärmar.

Dagens låt: Vapour Trail - Ride