Hujedanemej vad tiden går hörrni. Snart har hela veckan rusat förbi medan jag tillbringat alla mina lediga timmar i soffan och sett på film om folk som hugger av armarna på folk med katana. Det gamla vanliga ni vet. Men jag har också spenderat en del tid på en känd plats på internet med videoklipp. Youtube kallas den (ni kanske har hört om den förut, vad vet jag). Det jag tittat på mest är när creddiga band/artister gör covers på mindre creddiga låtar (som jag såklart lyssnar på i smyg) i BBC's Live Lounge. Här har ni några av mina favoriter:

 

 

Ett av året bästa band, The 1975, gör en cover på One Directions låt That's What Makes You Beautiful. Jag dör lite.

 

 

Bastille gör en fantrastisk cover av We Can't Stop med Miley Cyrus. Mindre twerking, mer djup, och helt plötsligt blev låten BRA.

 

 

Gabrielle Aplin sjunger Best Song Ever. Jag är ju hemligt kär i samtliga medlemmar i One Direction, men det känns inte lika mycket som barnarov när en sjunger med i denna version.

 

 

Fina, fina Ben Howard gör till och med den rätt fasansfulla låten Call Me Maybe till något värt att lyssna på. Gillar också hur han ibland flinar för att texten är så fånig.

 

 

Drakes Take Care är ju bra även i original, men Florence + The Machine gör nästan en snäppet bättre version.

 

 

 Och så har vi den fantastiske Tom Odell som sjunger Taylor Swifts I Knew You Were Trouble.