In the letters from the lovers in a land gone wrong.
Ja, nu när det är lite småregnigt och så, förstår jag att ni alla vill veta hur jag hade det i Kroatien. Och jag är ju inte sen med att tillgodose mina bloggläsares behov.
På hotellet fanns det katter som jag gärna ville bli vän med. Tyvärr visade de inget större intresse av att bli vän med mig.
Vi bodde i en liten fiskestad, som jag tyckte kändes PRECIS som den där staden i Uncharted 3 där man blir jagad och måste hoppa mellan balkonger.
Kolla själva. Förväntar man sig inte lite att Nate ska klättra upp för det där gula stupröret, och därefter svinga sig bort till den öppna fönsterluckan, vilken sekund som helst?
På en strand hittade jag en underligt formad sten, och när jag såg den var min första tanke: "Åh, den här skulle ju vara PERFEKT som gravsten om jag någon dag skulle spela in en film och behöva bygga en miniatyr!" Sedan slängde jag bort den.
Det serverades mycket kött på restaurangerna, men det där med kött och spott vågade jag aldrig riktigt prova på.
En dag såg jag en äkta sjöman.
När mamma och pappa beställde in den här fisktallriken tappade jag matlusten litegrann.
Förutom det ägnade jag, som vanligt, en stor del av min semester åt att försöka bemästra det lokala språket, och till min stora glädje visade sig de ord och meningar jag snappat upp i olika ESC-bidrag vara mycket hjälpsamma. Jag kunde exempelvis be någon att tvätta mig i rent vatten, därefter säga att det var magiskt och att kärleken minsann inte är en sak. Idag har jag varit hemma i en vecka, och jag känner mig lite ... tom, vilket till exempel kan märkas på att jag just nu sitter och RickRollar mig själv.
Dagens låt: Revelation Blues - The Tallest Man On Earth
Kommentarer
Trackback